Anna Kerola

Yeay! Idag fick jag reda på något mycket roligt, att jag ska få gå och se Minnesota wilds spela mot Dallas stars

! Underbara värdföräldrar som har köpt biljetter till hela familjen för att gå på matchen den 10 april! :D<3

Nu kan jag bocka av ytterliggare en sak i min: ”att göra lista” som inte excisterar men som jag borde skriva!

Pusss!

Nu har jag och Anna äntligen bokat vår nästa lilla resa! Vi åker till Miami den 14april och kommer hem igen den 17 april! Ska bli underbart skönt att komma bort till värmen igen och kul att få se Miami även fast det tydligen är väldigt dyrt där.

Vi har även skickat mejl till grabbarna i Miami ink, eller love hate tattoo sudio som de numera verkar heta, och hoppas på att kunna få tatuera hos oss dem under vår vistelse ;) Hur häftigt hade inte det varit? Inte för att jag tror att chansen är så stor men man man ju alltid hoppas!

Natti natti!

I samma veva som när jag publicera det andra inlägget och skrev om min surfar karriär insag jag att jag inte berättat klart om vår semster. Så nu får jag vara lite flitig och berätta för er vad som missat.

På torsdag när Debbie började jobba igen så hyrde jag och Kevin mopeder för att åka till den delan av ön vi ännu inte hade sett. Vi gick upp på morgonen och drog ner på stan för att hitta någonstans att hyra två mopeder. Vi pasera ett ställe som Kevin sa nej till för han tyckte det såg skummt ut. Hur som helst så gcik vi in på nästa ställa där mopederna var 5dollar billiagre. Vi bestämde i alla fall för att hyra från den tandlösa snubben. En affär som var lite halv lyckad… Det började ialla fall med att jag var fast besluten om att jag skulle ha hjälm eftersom ni vet hur de brukar köra moppe i de lite varmare länderna. Så när han fråga om jag ville det så sa jag ja. han kom tillbaka med två halvruttna hjälmar varav en var Large och den andra XL. Först fundera jag på om han tyckte jag såg tjock ut eller nått eftersom han kom med de bådas bamse hjälmarna, men det visade sig att detta var det ända han hade. Så ja , jag var helt enkelt tvungen körautan hjälm för om jag hade haft dessa hjälmar hade jag brytit nacken av tyngden på dem.

vi kom till slut iväg i alla fall efter massa pappers skrivande. Slår vad om att det stog att han inte var ansvarig för något om något hände även om så ett hjul hade lossnat på mopeden medan man körde.. I vilket fall så började vi åka mot den norra sidan och bestämde oss för att bestiga berget Diamond Head innan det blev för varmt. Så mycket riktigt detta gjorde vi. Och jag det var väl ingen direkt bergsklättring eftersom det var en gångväg hela vägen upp. Men det var ganska påfrestande att komma upp för jag vet inte vad en del männsikor tänkte när de skulle vandra upp för berget. <De hade flippflopp och barnvaganar med sig och små 2-åringar så det tog sitt lilla tag att komma förbi alla dessa mindre smarta männsikor som saktade ner farten något.

Men annars var det inte så jobbigt, tog kanske ca 30min att gå upp till toppen, som förövrigt är den platsen där Amerikanarna spande efter japanska flygplan men missade dem eftersom de kom från andra hållet. Ganska korkat enligt mig. och efter en lång vandring kom vi fram till den smarta slutsatsen att jag helt enkelt är för smart för historia. Kevin blev trött efter alla mina frågor om varför saker hände under andra världskriget så eftersom han inte kunde komma på svaren insåg jag att jag helt enkelt är för smart för den här världen. Han höll med mig givetvis som alltid.

Efter att ha vart på toppen och tagit våra bilder och kollat på utsikten började vi traska ner igen för att ta oss till våra mopeder för att dra oss vidare. Min moped vägrade starta till en början, Bra kvalite! Hur som helst så åkte vi längs kusten hela vägen för och vi bestämde oss för att försöka hitta någonstans att bada och snorkla. Vi hittade en jätte fin strand. Inte väldigt bra för snorkling men i alla fall för att svalka sig. Det var lättare sagt en gjort kan jag lova. Herregud vilka vågor! har aldrig vart med om något liknande. Jag går i vattnet och helt plötsligt så dras bara marken under mina fötter iväg och jag trillar givetvis och från andra hållet kommer en våg som är högre än mig och bara drar mig mig in mot land igen. Jag tappade både bikini toppen och trosorna haha. Så inte nog med att jag var tvungen att försöka hålla balansen när marken bara försvan under mina fötter så dessutom var jag tvungen att försöka hålla allt på plats. Jag gav uupp ganska fort eftersom det var omöjligt. Så jag bestämde mig för att byta bikini. Så jag sprang upp till toalletterna och bytta bikini. Det såg nog ut som jag hade skitit ner miug för jag hade ca 2cm sand på höjden i mina bikinitrosor. I vilket fall så försökte jag duscha av mig sanden och gick ner till havet fölr att gör ett nytt försök. Men  icke sa nicke samma visa om och om igen. Jag hade sand över allt, jag lovar över allt. Två dagar senare hade jag fortafarnde sand i håret och framför allt i öronen. Fya! det var inte mitt favorit ställe. Så jag gav upp helt och gick upp till det gemensamma duscharna för att försöka få bort så mycket sand som möjligt vilket inte var så lätt att försöka få rent bikinin och fortafarnde ha den på. Så jag såg ut som ett sandmonster under resten av dagen. Oh just det det var så rolgt för Kevin skulle öppna sin sists på mopeden där man kunde förvara lite saker. Så när han får upp den hör man bara ”What the F” haha så hade han öppnat min sadel med sin nyckel. Bra grejer vi hyrde alltså! Så när jag skulle öppna min sedan så gick det givetvis inte så prövade vi med hans nycklar och det funkade fint! Prima kvalite! Min backspegel var också väldigt bra, den snurrade runt medasn jag körde. Så det var väldigt lätt att se vad som hände bakom mig när min backspegel levde sitt eget liv.

Efter detta åkte vi vidare och tänkte hitta ett annat ställe att bada på men gav upp på grund av att vågorna var lika höga över allt på den sidan av ön. Så vi stanna och käka på ett av de berömda skaldjurs vagnarna som finns lite överrallt på ön, Vi beställde garlic shrimps och det var ganska gott foruto, att hon nog hade 7 vitlöksklyftor på respektive tallrik så man stank nog lagom gott efteråt. En annan rolig insident på det stället var att jag frågade damen i vagnen vart närmsta toalett var, då gav hon mig en toarulle och en nyckel och pekade mot ett skjul lite längre bort.  Så när jag börja traska bortot mot skjule sa hon att jag skulle vara försiktig för att taket på huset flög av förra veckan så elen funkar inte. Åh vad jag ångrar att jag inte tog kort på toaletten. Taket var fastbundet med rep runt huset. I vilket fall så låste jag upp dörren men ångrade mig ganska fort. Precis när man kommer in genom den tunga pansar dörren var en stor stenmur som man tvungen att pasera. Men jag hade inte lust att stänga den där dörren bakom mig och gå in i ett kolsvart tegelrum och inte veta vad som kunde gömma sig bakom den där muren. Och dessutom vet man ju inte om taket hade kunnat trilla ner i huvudet på mig. Sa jag valde att inte gå på den toaletten och gav vänligen tillbaka damen hennes lilla toalettrulle. Där efter började vi vår resa hemmåt och vi hittade ett fint snorkel ställe att stanna på. Det visade sig vara ett natur-reservat sa innan man fick gå ner på stranden sa var man tvungen att se på en film om vad man fick göra och inte göra. Det var ganska kul att snorkla dar en stund, det var inte överdrivet mycket fisk eller annat att kolla på men antar att vi var litebortskämda efter vår snorkel båttur där det kryllade av fiskar till både höger och vänster. <Dessutom var vi ganska trötta nu eftersom klockan var ganska mycket och vi hade åkt runt i stekhet sol hela dagn och bränt oss sådär skönt i nacken och ansiktet och på händerna.

Så vi åkte hem igen, vi tvekade en lång stund om vi skulle behålla mopparna och lämna tillbaka de på morgonen istället eftersm vi hade de i 24h. Men samtidigt som vi yrade runt där och försökte hitta någonstans att parkera mopparna på hotellet så insåg vi att vi inte vill åka mer moppe idag ändå för man var så trött på det redan. Så vi bestämde att vi skulle åka och tanka mopparna ifall vi hitta en bensinmack och sedan lämna tillbaka dem. Vilket även det var lättare sagt en gjort. Hela waikkiki är idiotiskt upp byggt trafik mässigt. Överallt är det enkelriktade gator så man måste åka runt allt hela tiden för att komma någonstans. Så det tog ju oss hundra år att först komma till en bensin mack. Och när vi väl fyllt på bensin var vi tvugna att åka runt hela staden igen för att komma tillbaka till moppe stället. Då höll Kevin dessutom på att krocka, och nej tro det eller ej men det var faktiskt inte hans fel. En tjej fick plötsligt för sig att hon skulle byta fil till just den filen där Kevin befan sig och såg tydligen inte honom. Så hon håller på att byta fil och köra rätt på honom men jag minns faktiskt inte riktigt vad som hände efter det, hon körde uppenbarligen inte på honom men jag var helt säaker på att det skulle smälla. Läskigt var det.

Väl framme vid hyrstället vet jag inte riktigt vad jag gjorde. Antar att jag äntligen slappnade av lite så jag tänkte mig inte för. Jag skulle bromsa men eftersom man bromsar och gasar med samma hand så vred jag på gasen samtidigt som jag tryckte in bromsen haha. Så jag var riktigt nära på att köra rakt in i glasdörrren till butiken. Kevin bara tittade och ropade att jag skulle stänga av mopeden. Haha så kan det gå. Jag hade klrat mig utan krockar hela dagen så var jag supernära på att krascha precis framför ögonen på ägaren av mopderna. Men men nära skjuter ingen hara, viktigaste var ju att jag inte gjorde det i alla fall :) Vi var något lättade efter att ha lämnat tillbaka mopderna och inte varken dött eller kört sönder dem mer än de redan var när vi fick dem.

Dagen där på så hade vi bestämt oss för att pröva på att surfa. Så de hade ett ställe lite längre bort på vår strand där vi bestämde oss för att gå. 1 och 1/2 timme för 45dollar. Så vi var fyra stycken i vår grupp. Jag och Kevin och ett äldre par. först visade instruktören oss på land hur man skulle göra. Sen gick vi ner till vattnet och skulle börja paddla bort till vågorna en bit ut i havet. Jag trodde det var ett skämt när jag började paddla. Brädan rörde ju sig inte en meter! jag var helt slut i armarna innan jag ens kommit halvags ut till vågorna. Så jag halkade givetvis efter men som räddaren i nöden kom min instruktör på sin surfbräda och sa åt mig att ta upp armarna ochvila en stund. Så han la sin fot på min bräda och la sig själv på sin och började paddla haha. Så han tog både mig och han själv  med sig ut. Kevin var lagom avudnsjuk när jag kom flytandes förbi honom liggandes helt avslappnad på min bräda medans han slet som ett djur :) Men inte mitt fel att jag lyckades charmera instruktören bättre än han gjorde. När vi kom ut till vågorna så sa han hur vi skulle göra igen och så skicka han iväg oss en och en och ropade att när vi skulöle paddla respektive stå upp på brädan. Jag stog upp och gled genom hela föra vågen! Bra början måste jag säga. Efter det skyller jag på vågorna, varje gång man väl hade ställt sig upp på brädan så var vågen redan över. Så efter det var man tvungen att simma tillbaka igen eller paddla tillbaka igen till samma ställe vilket var sjukt jobbigt och tog hundra år. jag hade dock min snälla instruktör som kom och hämtade mig ett par gånger när min bräda inte rörde sig. För saken var ju den att varje gång man kom nån vart så kom det givetvis en stor våg som sköljde tillbaka en in mot land igen så då var man tvungen att börja om igen.

Det roliga var att varje gång jag kommtillbaka till honom efter att ha gjort en våg så tog han alltid mig först och skickade iväg på nästa våg. Så jag behövde aldrig sitta och vänta där ute som de andra haha. Jag fick riktig special behandling! :D

En och en halv timme kan tyckas vara en kort stund men tro mig jag har aldrig vart så glad över att något innan som när han sat att det var sista vågen. det gjorde mig endast glad att få komma tillbaka till starnden igen. Så han sa att man skulle försöka komma så långt som möjligt på den sista vågen. Givetvis fick jag en skit våg och kom ingenstans. Hur som helst så trodde jag att det var den enklaste biten att komma in till land igen. Men det var ju minst lika jobbigt som att komma ut dit. Vågorna funkade inte alls som jag trodde att de skulle liksom skölja en tillbaka till stranden. Onej man var tvungen att paddla hela vägen vilket åter igen tog hundrsa år för mig så min hjälte kom och hämtade mig och han bar tilloch med tillbaka min surfing bräda. jag behövde inte göra någonting. Ibland har mand det bra!

oj vad lång det blir. Men efter det minns jag iunte vad vi gjorde och dagen efter det så trodde ju vi att det var vår sista dag så vi packade och gjorde allt klart och låg mest i poolen den dagen och läste våra böcker. men sen var det ju inte sista dagen. Men den söndagen som blev den sista dagen var gråmulen och ganska kall så det blev en perfekt avslutning att bara slappa hela den dagen. Eller egentligen båda dagarna.. Jag hade tänkt publicera lite bilder åt er men det får bli ett sneare tillfälle för kl är över 12 så måste verkligen sova.

Nattit Natti! Pusss!

(haha visst är vi vita och fina på bilden ;) Detta är dag 1, vilket måste tilläggas! )

Ni missade mitt bröllop, jag är nu mera gift med en Hawaiiansk(?) man. Kevin och Debbie fick fungera som mina vittnen. Hyggliga värdföräldrar, tar med mig på semster och gifter bort mig! :)

Riktig Hunk ha? Ja, vad ska man säga. Min surfar karriär gick ju inte riktigt som jag tänk mig så då får man ta och använda sig av plan två. Är man desperat och vill ha ett liv i Hawaii så är man.. Men han är en riktig höjdare på att öppna kokosnötter med en pinne. Det kan ju alltid vara andvändbart!

Nu ar vi hemma igen efter en grymt bra vecka i Hawaii. Veckan kunde inte vart battre men det kanns skont att komma hem igen aven fast vi mottes av en ny snostorm och ett minnesota med ytterligare en halvmeter ny sno. Man kan ju inte annat an alska MN. Vi hade lite problem att komma ut med var igen snoade bil fran flygplatsen men vi fick hjalp av den snalla busschaufforen som hjalpte oss att skotta.

Den extra dagen i Hawaii var soft. Vadret var havlmulet vilket nog var bra for bade jag och Kevin hade brant oss ganska illa sa det var nog bra att vi inte var i solen den sista dagen. Istallet hittade vi en skon soffa i skuggan och lag och laste vara bocker och drack kaffe. En bra avslutning pa en handelse rik vecka maste jag saga.

Det tradlosa internetet funkar inte av nagon anledning sa kan inte ladda upp nagra bilder annu. Men det kommer.

Vi hade forovrigt direktflyg fran Hawaii till Minnesota idag och hade ett jatte stort flyg och antligen fick jag aka i ett flyg med egen tv apparat i stolen framfor. Tiden gick sa mycket fortare. Jag kollade tre filmer, halv sov dock lite till dem. Jag sog The social network, Due Date och Avatar. Sa jag hoppas kara familj att ni far egen tv nar ni aker hit for tiden flyger forbi. (Kul forresten att ni bokat biljetterna! Wohooo! :D:D) Pa grundd av snon sa kunde vi inte landa heller nar vi skulle for precis innan landning stangde de av var landningsbana. Sa fick vi vanta pa en annan men precis innan landning igen insag de att den landningsbanan var for kort nar det var sno och halt sa vi fick vanta annu ett tag. Men som saggt sa hade man ju TV:n sa tiden gick fort. Jag och Kevin spelade Othello mot varandra pa TV apparaterna! >D

nej nu ska Luke fa daotorn han star har och vantar, far skriva mer en annan dag. Ville bara tala om att vi ar hemma och att allt ar bra!

PUSsss!